💖💣

Dom var så vänliga och trevliga allihop som jag träffade där i Scientologikyrkan. Dom fick mig att känna mig sedd och betydelsefull. Lovebombing kallas det tydligen nuförtiden. Dom fick mig att känna att jag behövdes. Och det var jag ju inte alls van vid. Jag vet inte hur många det var som jobbade där i Göteborgskyrkan då men jag minns flera av dem, en del vid namn, en del bara till utseende. Jag vet också att några av dem än i dag är scientologer medans andra har hoppat av för flera år sedan och några av dessa från de olika scientologikyrkorna både i Sverige och andra länder, särskilt USA där högkvarteret ligger,  har gått ut offentligt och gett sina vittnesmål i tidningar, radio, böcker, TV och numera även i sociala medier. Det finns många på Youtube. Det är tack vare att jag funnit just dessa avhoppare på nätet som jag själv har mod att skriva mer eller mindre öppet om det. Jag känner att jag inte är ensam, även om jag saknar någon avhoppare just i stan där jag bor sedan 14 år, att kunna träffa och prata med ibland. 

Att jag inte hoppade av tidigare beror mycket på att mitt ex var helt övertygad och jag orkade inte göra en stor förändring i mitt liv just då när jag fortfarande hade mina barn som ännu var små. Man kan inte bara hoppa av en sekt sådär hur som helst utan att det blir väldigt jobbiga konsekvenser. Särskilt inte en sådan totalitär diktatur som Scientology är! Stråt värre än Jehovas Vittnen. Dom enda som verkligen kan förstå det här och hur det fungerar är de som själva har varit med och sedan hoppat av. Mitt ex är förresten fortfarande "troende". Jag säger troende inom citationstecken för egentligen är man inte "troende" utan hjärntvättad till att tro att man tror. 

Jag var alltså mer eller mindre aktiv i Scientologikyrkan i cirka 30 år och de tio närmaste åren därefter var jag inte aktiv men fortfarande i kontakt med aktiva scientologer och fortfarande "troende", eller snarare så levde jag fortfarande i bubblan av hjärntvätten.