Eftersom vi inte jobbade i "kyrkan" så blev vi kontaktade regelbundet för att komma in och "prata", för att dom skulle få oss att göra något som en kurs eller auditering eller köpa nån bok. Jag köpte en bok. Och jag sa vid ett tillfälle att jag var lite osäker på huruvida jag ville fortsätta. Jag fick prata med en kille som fortfarande var staff då och han var trevlig att prata med. Han ville förstå vad det var som gjorde att jag inte var säker på att vilja fortsätta inom Scientology och jag berättade om mina erfarenheter och funderingar. Han trodde att det hade varit en "för hög gradient" för mig att så snabbt åka iväg och börja läsa om Scientologi-auditering där man använder sig av en E-meter (som jag skrivit om tidigare). Ungefär som att hoppa på nästa klass när man inte ens gått klart första klass. Han förklarade att grunden för auditeringen började med Dianetik, den typ av auditering som jag hade testat i en kort session alldeles i början och där man inte använder sig av något instrument. Eftersom jag sa att jag hade tyckt om det så föreslog han att jag skulle prova på lite Dianetik-auditering igen så att det hela skulle kännas mera verkligt för mig och så att jag skulle kunna förstå det hela bättre.

Såhär såg den ut då, boken. Bilden är min egen.

Jag gick med på det för det kändes okej och skönt att slippa den där "maskinen". Jag köpte lite auditering. Minns inte om det var en eller två intensiver men minns vem auditören var och jag minns lite av vad jag sa och vad jag kände. Det kändes rätt bra och var lite spännande. I Dianetik-auditering brukar man sitta med slutna ögon och jag satt där och hoppades upptäcka något ur tidigare liv, kanske till och med från rymden... Något dök upp som en ljuspunkt i mörkret och eftersom jag inte visste riktigt vad det var så sa jag det. Kanske är det en annan planet, sa jag. En auditör får inte tala om för dig vad han/hon tror och ska inte styra dig med sina åsikter utan hen ställer frågor och det är du själv som ska komma fram till vad det är du "ser" eller förnimmer. Så klokare blev jag inte efter denna auditering men däremot nyfiken på att fortsätta. Bara detta att få sitta och prata och svara på frågor om vad man ser och vad man tänker och så vidare, utan att någon dömer eller har synpunkter, är ju jätteskönt! Ett smart sätt, tänker jag idag, att få en person att vilja komma tillbaka. 

 Killen som föreslagit mig att prova Dianetik-auditeringen var Håkan Järvå som hoppade av på 90-talet och sedan många år arbetar som psykolog och har arbetat mycket med radikalisering och sekterism. Tur är väl det måste jag säga. Både att han hoppade av och att han jobbar som psykolog för att hjälpa andra.

https://hakanjarva.com/hem/om-mig/