😓

Efter att jag gjort klart Purif så försökte dom förstås få mig att köpa nästa kurs eller terapi-intensiv. Men det mesta var ju lite dyrt och vi hade inte råd till att köpa något särskilt just då så vi sa att vi skulle avvakta och spara ihop lite. Min make ville bli en färdig auditör men kunde som sagt inte göra praktiken i Göteborg eftersom han ännu inte kunde så mycket svenska, och han kunde ju heller inte ännu läsa så bra på svenska. 

På Orgen (Scientologiorganisationen - kyrkan) insisterade dom förstås på att vi skulle "investera" i vår spirituella framtid och när jag nämnde för tjejen som just då var Göteborgskyrkans ansvarige att jag egentligen inte var helt säker på om jag ville fortsätta så frågade hon om jag inte tyckte att det jag gjort hittills hade fungerat. Och jo, det var ju rätt bra.... sa jag. Men tror du inte då att även resten av det som Ron har skrivit är bra? frågade hon. Det är ju möjligt, sa jag. Men jag vet ju inte eftersom jag inte gjort det och som jag känner nu så har jag inte så stor lust att fortsätta. Och det kostar ju så mycket pengar, sa jag.  Men du investerar ju i dig själv, din överlevnad som andlig varelse. Det här är ju något som du kommer att ha kvar för evigt och som ingen kan ta ifrån dig, svarade hon ungefär. 

Min man var inte så glad över mina tvivel på Scientology. Han var ju övertygad och ville till hundra procent fortsätta. Nu var det som var. Jag var gift och hade ett barn och jag ville absolut inte att mitt barn skulle växa upp med skilda föräldrar var och en på sitt håll. Jag hade själv ha vuxit upp i en splittrad och ur min synvinkel dysfunktionell familj med halvsyskon på båda sidor, föräldrar som inte drog jämt när det handlade om att ha vårdnaden om mig, en frånvarande far som jag endast träffade en gång om året under någon vecka och som jag aldrig fick någon nära relation till och en mor som jag heller inte fick någon nära relation till. Hon mådde inte bra. Hon bytte karl några gånger och i det hade jag ingen vetorätt. Det värsta var hennes alkoholmissbruk som gick ut över oss barn. Det var en psykisk tortyr. Jag ville göra mitt bästa för att mitt barn/mina barn skulle få växa upp i en trygg familj med sin mamma och pappa. Och en sak som jag lovade mig själv var att dom aldrig skulle behöva se mig full, alkoholpåverkad, och det löftet höll jag. 

 Jag kunde inte riktigt förstå varför allt i Scientology skulle kosta så mycket. Vanligt folk hade ju inte råd. Det man gör i Scientology är att man övertalar medlemmarna till att sälja sina ägodelar, ta lån, pantsätta, be släktingar om lån, be att få ut arv i förskott ja alla tänkbara sätt att fixa pengar. Jag vet detta eftersom jag själv har erfarit att man sagt sådana saker till mig för att få mig att ge pengar till Scientology. Vid ett tillfälle då i Gbg kom en staff hem och ringde på dörren och ville övertala oss att köpa någon kurs eller vad det var. När jag sa att vi för tillfället inte hade råd så sa han att vi ju kunde sälja vår bil eftersom vi bodde så nära stan och kunde åka buss i stället. När jag sa att vi faktiskt inte hade nån bil just för att vi inte hade råd med det så trodde han mig inte. Han var rätt så otrevlig. Tjejen som försökte få mig att inte lämna och att fortsätta i Scientology har jag hittat genom Facebook. Hon lämnade på 90-talet, hade fått en djup depression, hade flera miljoner i skuld och fick skuldsanering. Hon mår bra idag och vill inte längre prata om Scientology.